Mörker

Hösten är en jobbig tid. I alla fall för mig. Jag går ner mig mentalt, grubblar, funderar, vänder och vrider på tillvaron. Jag har gått tillbaka i mina dagböcker och hittat ett mönster. Varje år vid den här tiden kommer samma frågeställningar upp. Men jag har hittills inte kommit fram med något svar. Kanske denna gång! Eller så får jag helt enkelt släppa det. För det handlar mest om självömkan. Jag vet att jag kommer att få upp näsan över vattenytan igen. Det är inte det som är det jobbiga. Det som känns mest är det självplågeri som jag utsätter mig för och som även drabbar min omgivning. Så, skärpning.

Back again

Sorry, har inte orkat ta mig hit på ett tag. Får bli bättring på den fronten. Jag har liksom haft fullt upp med mig själv. Håller på att skriva av mig en massa som har legat och grott långt inne. Så det har tagit på psyket. Men nu har jag näsan över vattenytan igen. Fast jag är inte färdig, på långa vägar. Tar bara en liten paus. Livet går ju vidare ändå. Vardagen har ju en förmåga att rulla på även om  man inte är helt med på noterna. Jag har gått med i fejjan igen. Och nästan med en gång fattade jag varför jag hoppade av. För på nåt sätt är det beroendeframkallande.

Naken

Man kan inte gå omkring i bara mässingen hemma hos sig själv längre.

Planer

Funderat och planerat, men jag håller det för mig själv ett tag till. Det är mycket i huvudet just nu. Viljan finns och entusiasmen är där, det är nog bara modet att ta språnget som saknas. 
Klart att det kommer att märkas om och när det händer. Jag vill verkligen. För det är ju som att kasta sig ut från en klippa. Vet inte vad som kommer. Så det får nog mogna ett tag till.

 

Rotar i det gamla

Vaknade av att solen sken, intrasslad i en hörlurs sladd. Hade somnat när jag lyssnade på Robin Sharma, Munken som sålde sin Ferrari. Som förövrigt fortfarande var i gång när jag skulle lägga undan MP3 spelaren. Så det blir att spola tillbaka och höra vad jag missat när jag sov. 

Nu har E åkt till S i Växjö. Hon skall hälsa på där, men kommer hem i morgon. Jag hade och har väl en del planer på vad jag skall göra i dag. hade tänkt att ge mig ut på en lååångpromenad men får se vad som händer. Vädret talar ju för det. Sen har jag tänkt att sätta mig och skriva. Började i går att skriva om min barndom och uppväxt. Det var en jobbig upplevelse, men jag känner att det är nödvändigt. För min egen skull. Jag upptäckte att jag har en massa minnen som jag förträngt och som jag måste få upp dom till ytan för att kunna lägga det bakom mig.

Passar i dag.

Regn

Passar bra en dag som denna. Den väcker minnen från min barndom på 

sjuttiotalet när man var inne och lekte och den här gick varm på 


skivspelaren. Om jag inte missminner mig var det just i denna årstid.

Å´så

Var det fredag igen. Jag var och blev vaccinerad mot svininfluensan i går, fick sitta och vänta i tjugo minuter efteråt. det kunde komma en reaktion. Jag frågade vad det var för reaktion. Sköterskan svarade att " det tar vi om det händer nåt". Jag fick ingen reaktion. Sköterskan sa att man kunde få influensaliknande symptom efter sex timmar. Jag fick ingen reaktion. Fast nu på morgonen är jag lite täppt i näsan. Kan det vara en reaktion?

Nu är det fina höstvädret som bortblåst. Grått och trist. På tal om bortblåst. Som tur var fick detta drama ett lyckligt slut. Men han hade väl hört nån läsa Jorden runt på 80 dagar.

Jag kommer att vara gräsänkling i morgon men skall inte hitta på något speciellt. Tänkte bara ta det lugnt och vara lite för mig själv.